Historien om Hagalund

historien om hagalund

Historien om Hagalund, fast det hette inte Hagalund förrän 1889, finns dokumenterad ända tillbaka till 1670. Yggesbo, Håknebo och Uttersbo såg väldigt annorlunda ut på den tiden och livet tedde sig på ett annat sätt än idag.

1670-1874

såg- och lådfabriken.

Ända sedan 1670 har det funnits en kvarn och en såg att betjäna gårdarna i Yggesbo. Ända fram till år 1874 låg dessa vid Glasholmsån ovanför bron där den skär vägen, ca 150 m väster om Erik Axelssons gård. Dessa voro vattendrivna så kallade skvaltor.

Källa: Södermörekrönikan

En av de första bilderna från sågen på hagalund.

Per Eskilsson flyttade kvarn och såg år 1874 längre ner i Glasaholmsån och dämde upp en damm som för lång tid framöver skulle ge kraft till dessa enheter med ett vattenhjul.

Källa: Södermörekrönikan

1874-1940

panncentralen.

På 1870-talet skall en kvarn ha flyttats från Yggesbo till Hagalund. Rester av fördämningen finns ännu kvar. Per Eskilsson, som var född på den Eskilsonska gården i Yggesbo, drev kvarnen på 1880-talet.

Källa: Södermörekrönikan

den gamla pannan.

Han var gift med Johanna Persdotter, från Trottorp. Sonen Erik Wilhelm, som blev näste ägare, var född 1893. Eskilsson sålde Hagalund 1946 till J.Z. Franzén.

Källa: Södermörekrönikan

1889-1965

början av nittonhundratalet. i förgrunden syns det som sedemera blev vårt favoritäppelträd.

År 1889 avstyckades en jordlägenhet med strömfall och dammfäste från 5/48 mantal Uttersbo och med en arealvidd om 3 hektar 71 ar mot en köpeskilling av kronor 1.500 samt en årlig skall om kronor 2 och 60 hektoliter tullfri sommardagen säd till stamhemmanet. Denna lägenhet fick fastighetsbeteckningen Uttersbo 1:7 och benämndes Hagalund. Lagfartsbeviset är dagtecknat 9 juni 1891.

Källa: Södermörekrönikan

hagalunds lådfabrik 1939-1940.Från vänster: arne johansson, otto linde, josef andersson, axel johansson, nils andersson samt ägaren erik eskilsson.

Den 22 augusti 1900 säljer Mathilda Nilsson och J.A. Jonsson i Yggesbo sin halva andel av kvarn och såg med inventarier till Per Eskilsson. Vid lagfartsförhandling av detta fång den 26 september 1910 förklarades ärendet vilande då köparen ej kunnat styrka säljarens åtkomst av sin del av kvarn och såg.

Källa: Södermörekrönikan

erik eskilson med familj i gräset utanför hagalund.

År 1929, den 6 maj, övertar sonen, Erik Eskilsson, Hagalund mot en köpeskilling av kronor 2.000. Han blir lagfaren ägare den 7 maj 1929. Nu inträder en ny tid för Hagalund. Erik Eskilsson, som enligt uppgift är mycket driftig låter installera ångmaskin samt startar snickerirörelse. Produkterna är spiklådor och fisklådor. Tidvis under 30- och 40-talet lär antalet anställda ha uppgått till cirka 15 personer.

Källa: Södermörekrönikan

Under andra världskriget och åren mellan första och andra världskriget fanns gott om småindustrier på landsbygden, som hade en livlig verksamhet. En sådan var Hagalunds lådfabrik. Krigsutbrottet 1939 med åtföljande avspärrning och ransonering, gjorde det livsnödvändigt att utnyttja allt som kunde produceras inom landet. Svensk fisk och frukt behövdes och efterfrågan på träemballage var hög. Ägaren till Hagalund, Erik Eskilsson, var en man som såg dessa möjligheter. När verksamheten var som intensivast, sysselsattes upp till 12-13 man. Firman hade egen lastbil som fraktade lådor ända till Oskarshamn. Kostnaderna var låga för 50 år sedan. Massavedshuggning var inte så vanligt på den tiden, så ”Eskilabitarna” var ett alternativ, då det inte krävdes så långa och raka stockar.

Källa: Södermörekrönikan

På den tiden utnyttjades all mark.

Den 15 augusti 1946 säljer Erik Eskilsson Hagalund till John Zephyr Franzén och Gunnar Ristner som är gift med dottern Anna-Lisa Franzén. John Franzén var tidigare ägare till Hagmantorp. Köpeskillingen för detta fång är kronor 30.000 inklusive alla maskiner. Den 23 oktober 1946 beviljades lagfart för detta fång. Under Franzéns tid på Hagalund hände ej mycket enligt uppgift från grannar. De startade uppfödning av kycklingar samt hade i övrigt 2 st kor, ett par grisar samt en häst. John Franzén hade tidigare varit predikant och fortsatte nu med detta värv.

Källa: Södermörekrönikan

År 1965 var John Franzén, på grund av hjärnblödning, lam och satt i rullstol varför familjen beslöt att sälja. Enligt sonen, Erik Franzén, som skötte försäljningen ville de ej sälja till grannarna som annars, enligt lantbruksnämnden äro självklara köpare enl gällande lag. Erik Franzén lät emellertid omtaxera Hagalund från jordbruksfastighet till ”annan fastighet” varigenom den kunde utbjudas till försäljning.

Källa: Södermörekrönikan

hela arbetslaget när ångmaskinen skulle flyttas.

hagalund på 50-talet.

1965

1965 Köptes fastigheten av Lena och Per-Gunnar Lewander. Köpeskillingen var 35.000 kronor. Fånget innefattade förutom bostadshus, ej mindre än ytterligare 11 byggnader av varierad storlek, utseende och underhåll.

lena lewander inventerar vedbeståndet i början av 70-talet.

Fastigheten hade standard med anor från 1800-talet och veden till vedspis och uppvärmning förvarades i en lår i köket. Inte ett modernt kök i sverige på sextiotalet. Dags att renovera och bygga om…

renovering och modernisering påbörjad 1966.

1971 renoverades köket och byggdes om till ett mer ändamålsenligt kök.

modern vvs-lösning installeras.

Standarden på sextiotalet påminner i mångt och mycket om dagens standard när det gäller vatteninstallation och rördragning.

På väggen i bilden till höger skrevs alla viktiga fakta ner. Förutom årtal även vilka som gjort det, vilka dimensioner och vilket material som använts. Nyttig information när den såg dagens ljus igen år 2018 och en diskmaskin skulle installeras.

den beryktade anteckningen.

Anteckningen visar att renoveringen började 1971 och byggdes om eller till 1996. Också vem som gjort vad, när och varför. Bra att ha allting nedtecknat på väggen bakom skåp och lådor.

Två stolta ekar pryder fasaden på framsidan. De borde varit flera 100 år gamla vid den här tiden.

1983

Altan! Vi måste ha en altan för böfvelen ropade Perra någon gång under 1983. Och så blev det.

Den första ”halvaltanen” byggdes 1983.

Och så startade projektet…

Perfekt utrymme för att sitta med en god cigarr och samla tankarna.

Eller hur?

1993 blev det andra bullar. Tak över hela altanen och en skjutbar glasdörr som håller myggen ute om hösten.

Ordentliga bjälkar…

Perfekt resultat, som vanligt!

1997

1997 byggdes det till på Hagalund. En ”låda” med tillhörande källarplan.

Läge för att göra det större kanske…

Vännerna Sven, Ivar och Erik kallades in. Det gäller att vara grundlig när grunden läggs.

Det är mycket sten i den småländska myllan.

”Vänta gubbar! Jag vill bara spika lite först”

Det kommer i alla fall bli en trappa nedåt…

Se där. ser ju trevligt ut.

…och här ska nog väggarna vara.

Stabilt!

…och nu får alla vara med. Vare sig man vill eller inte.

Börjar likna något…

Voila! Vackert!

Fortsättningen på historien om Hagalund finns att läsa på bloggen här!

Historien om Hagalund, familjen Eskilsson och bygden finns nedtecknad av Södermöre hembygdsförening i skriften ”Södermörekrönikan” för den intresserade.